Svenska smedsläkter

Smedsläkterna har under flera hundra år haft en central betydelse för Sveriges utveckling som industrination. Det var hundratals järnbruk som lade grunden för industrin i vårt land och här anställdes flera olika typer av professionella yrkesutövare såsom hammarsmeder, mästersvenner, masmästare och glasblåsare. Yrket gick ofta i arv och på det viset kom det växa fram hela släkter där de flesta manliga individer arbetade som smeder vid bruken. Smedsläkterna fick ofta en social särställning i det lokala samhället där de flesta arbetade inom lantbruket. Smederna och deras familjer flyttade också en hel del mellan bruken vilket gjorde det naturligt att man tydde sig till varandra.

Det fanns också ett antal smeder som levde utanför bruken och de framväxande brukssamhällena. I socknarna på slätten uppstod ett ökat behov alltmedan befolkningen ökade. Vid vissa större herrgårdar och gods anställdes också så kallade gårdssmeder. Därutöver förekom ett antal olika specialinriktade smeder såsom pistol- och bössmeder. Dessa var betydligt färre till antalet och dessa familjer hade för det mesta inte särskilt mycket med smedsläkterna vid järnbruken att göra.

Smederna var av olika nationaliteter. Många var svenskar men i början av 1600-talet kom ett par tusen valloner från den fransktalande regionen i södra Belgien till Sverige på initiativ av den rika holländske affärsmannen Louis de Geer samt kollegan Willem de Besche för att utveckla den svenska järnhanteringen. Detta blev början till en mycket expansiv tid i den svenska industrihistorien då de flesta av landets järnbruk kom till. Många valloner arbetade sedermera som smeder vid bruken medan en del återvände till hemlandet efter en kortare tjänstetid. Det finns också ett mindre antal smedsläkter som synes ha tyskt ursprung, varav Köhler torde vara den mest kända och en av de allra största.

Här på sidan berättar vi kortfattat om en del av de många smedsläkter som levt och verkat i Sverige under flera hundra års tid.